Utställningen Botanic Sounds i Göteborgs botaniska trädgård

Grattis alla ni som hann se ljudutställningen Botanic Sounds, i Göteborgs botaniska trädgård! Det gjorde tyvärr inte jag - utställningen pågick 6 - 14 juni 2009.

Bland klorofyllet hördes verk av sju olika ljudkonstnärer. Utställningen kallades "Botanic Sounds". Medverkade gjorde bland andra Chris Watson (ljudletare åt David Attenborough - på teve i vintras, visades en dokumentär om hur Chris samlade in ljud från naturen). Övriga medverkande var: Francisco Lopez, Brandon LaBelle, Henrik Håkansson, Jana Winderen, Linda Tedsdotter, Christine Ödlund.

Alla verk utom ett var paketerade som inspelningar. Verket av Linda Tedsdotter bestod däremot av ett antal vita flaggor som snurrade runt och själva alstrade ljud.

Besvikelsen är stor över att jag inte kunde se utställningen. Dela gärna med er av upplevelsen, ni som hade möjligheten att göra ett besök!

Läs artikeln i Göteborsposten om utsällningen i Göteborgs botaniska trädgård.

(Synd att inte DN uppmärksammade mer skillnaden i uppspelade och "direkta" ljud. Av den anledningen får Göteborgsposten äran att stå för länken i det här inlägget. "Det sköna är att inget tillförts utifrån, de ljud som utgör verket är de ljud det skapas av." Bra vinkling, Göteborgsposten!)

Ljudhjältarna - imorgon på P1

Förra veckan såg vi föreställningen Ljudhjältarna. Den var otroligt bra tyckte både jag och alla fem barnen som fick följa med. Jag hoppas att så många skolor som möjligt har möjligheten att se den.
Stort tack för en trevlig kväll!
Föreställningen riktar sig till lågstadium samt förskoleklass ("0:an") och syftar till att öka medvetenhet och kunskap om ljud och hörsel.
Imorgon, tisdag 19 maj (2009) kl. 21 i P1 sänds ”Skolministeriet” från UR. Där ska enligt uppgift några minuter handla om AMMOT's projekt ”Ljudhjältarna”.

Ilsken kommentar när allt bara piiper

Idag hörde jag något som livade upp när micron, kaffemaskinen och diverse andra 2000-talsinventarier i en vanlig kontorsmiljö höll på med sin sedvanliga informationsspridning:

"ALLAMASKINERSOMPIPERBORDEFÖRBJUDAS!!"
väste en kollega ilsket. Ett vänligt fnissande uppstod genast.

Ta vår käre Micro som exempel. Den ville bara tala om: "Visserligen har den förinställda tiden gått ut och inga microvågor sänds ut längre. Men nu när jag stängt av mig så måste du komma ihåg att trycka på avstängningsknappen."

Månadens fråga - hur betala för nedladdade filer?

Månadens tre frågor kommer här:

• Om man vill betala för musik/ljud som kan laddas ned, vilken skulle vara den optimala lösningen (både för den som vill lyssna och upphovspersonen)?
• Vilken typ av bra sådana betallösningar (eller lösningar som genererar pengar till upphovspersonen) finns i nuläget?
• Bra/dåligt + övriga kommentarer?

Som ni märker har jag just klivit ut i ett sidospår, i den här bloggens historia alltså. För musikspåret är en stig som ofta för mig över både pysande, illaluktande träsk - och över surrande, varmt doftande blomsterängar. Det är därför jag inte tar den komplicerade vägen så ofta, utan håller till i mer okomplicerade marker.

Men detta med att det kluras hej vilt över hur upphovsmän kompenseras är spännande, och fler än jag är nog nyfikna på vilka nya lösningar som uppstår med tiden. Skäms inte över att ta plats - nu vill jag höra vad ni tycker.

På kurs mot... vaddå?

Imorgon (tittar på klockan, korrigerar raskt till "Senare i dag") blir jag student om allt går sig väl. Inom ett ljudområde. På distans. Vi får väl se hur det går, men jag har klickat iväg ett oroligt mejl nu i alla fall. Att jag är antagen råder det inga tivivel om. Men med tanke på att kursstarten formellt inföll idag (klockan igen - ok då, "igår") och det fortfarande kvarstår vissa oklarheter är frågorna många:

När börjar jag?
Hur ser kursplanen ut?
Hur går distansstudierna till?
Har info-utskicket till mig kommit bort?
Är kursen inställd?

Ja, ni ser själva att det saknas en del ganska väsentlig information. Jag berättar mer om kursen när (om?) det visar sig att allt är i sin ordning.

Absorberad på Möbelmässan

Smoothear besökte möbelmässan Stockholm Furniture Fair 2009.

Ljudabsorberna breder ut sig, på längden och på tvären. Och de ändrar form och fason. Överlag är det dyra lösningar, och i många fall ganska tveksamt hur kvoten dämpningsegenskaper/utseende egentligen kan värderas. Det är inte så viktigt i sammanhanget, för väggabsorbenternas utbredande ger en tydlig bild av att ljudmedveten har ökat under de senaste två åren.

Kanske snabbar det på utvecklingen så att producenter, beställare, designers, konsumenter, återförsäljare och konceptutvecklare ser möjligheterna i att förhindra dåligt ljud redan vid källan.

En halvdag ägnade jag inne på Furniture och Light. Greenhouse skulle jag återkomma till dagen därpå - men fick tyvärr förhinder i sista minuten.

...och julen varar väl till påska?

Jag sökte just på "produktljud" i Google, för att se hur många sökträffar som genereras i dagsläget (för att jämföra med 50 träffar i januari 2007): runt 250 stycken.

Även "ljuddesign" får många fler träffar i dagsläget, men tyvärr har jag ingen exakt siffra att jämföra med från januari 2007, för de följde med min bärbara dator i kraschen förra våren.

När jag ägnade mig åt denna kvantitativa syssla, hittade jag detta, mer kvalitativa, inslag - en rolig julhälsning som Resumé lagt upp lagom till jul 2008 (producerat av AKQA). Ingen perfektion, men rätt imponerande. Vilket jobb.

Ljuden vid Mariatorget

I en artikel i Svenska Dagbladet (30/12, 2008) beskrivs ett nytt projekt vid Mariatorget, där man kommer att undersöka hur man kan förstärka eller tillföra s.k. naturljud för att maskera de ljud från omgivningen, som i nuläget förorenar parkens ljudmiljö.

Mats Nisson beskriver i artikeln varför ljudet från djur och natur gör oss mer avspända, jämfört med ljud från maskiner och konstruktioner:

"Ljud från naturen fångar inte vår uppmärksamhet, det gör att vi kan koppla av och gå ner i varv. Total tystnad kan upplevas som obehagligt. En bil som gasar gör oss aktiverade."

Men vår uppfattning om ljudkällan påverkar också hur vi påverkas av ljudet. En testgrupp som fick somna till ett uppspelat havsljud sov alla gott. Men i själva verket fick halva gruppen somna till ljudet från en avlägsen motorväg.

Björn Hellström säger:

"Jag brukar skämta och säga att den ultimata manipulationen vore om vi kunde få alla som bor vid Essingeleden att tro att de hör havsbrus och inte vägbuller."

Läs hela artikeln "Konstgjorda ljud ska ge lugn" i SvD här.

Innovation för Bobbycar

När min äldsta son var ett år ärvde vi en Bobbycar från mina småsyskon. Vilken nostalgitripp! Och snacka om ergonomisk design för barn! Jag hade provat den själv om jag bara fått plats - men tyvärr.

Tyvärr gick det inte att använda den inomhus, eftersom de hårda plasthjulen dånade över parkettgolvet - samtidigt som själva bilen fungerade som resonanslåda. Någon beskrev en gång tekniken bakom bilens plastkropp, som tydligen var ganska unik då det begav sig. Den är ihålig och helt tät och otroligt hållfast. Den Bobbycar vi har är 15 - 20 år gammal och fungerar jättebra, trots ett lite trött yttre som fått en solblekt, rosa, karaktär.

Så på sommaren tog vi ut bilen på gården. Visst lät den illa där också - och ljudet skallade mellan husen. Jag försökte hålla lite koll på att han inte lekte några längre stunder, men bilen var verkligen älskad av både min son och alla andra barn i huset.

En dag kom en tant fram till staketet på gården bredvid och sade: "Ursäkta mig, kan du komma ett tag? ALLA i vårt hus säger VARJE dag när din son kommer hem från dagis: 'Åh nej, nu kommer den där pojken igen. Nu kommer det att skallra av den där leksaksbilen!' "

Visserligen blev jag rätt paff, men samtidigt tyckte jag ju själv att det där ljudet var jobbigt. Så jag bestämde mig att, för allas skull, byta hjul på vår älskade Bobbycar. Jag begav mig till en av mina favoritaffärer Tellus vid Fridhemsplan. Jag fick hjälp att se ut några passande hjul i vitt gummi och vips var bilen helt tyst!

Vi hade den inomhus över vintern, men på våren fick den komma tillbaka ut på gården och sedan 6 år har den hängt med, genom åtminstone 9 barns sparkbilsålder.

Med detta som bakgrund förstår ni min glädje över en produkt jag hittade idag: Bobby Car Whisper Wheels (säljs bl.a på http://www.hiko.se/ ) ! Jag inser att de har funnits på marknaden ett bra tag - desto bättre.











Bobbycar med originalhjulen in action. Ett evigt skramlande.
Foto: Rikard Westman

Ljuddesign uppslagsord på Wikipedia

Tro det eller ej: Wikipedia.se hade inte "ljuddesign" som uppslagsord förrän jag skapade det för ett bra tag sedan. Nu har några tillägg gjorts, ändringar utförts, så sedan en tid tillbaka är det i alla fall ett "godkänt" uppslagsord, som följer Wikipedias riktlinjer. Men vad innehållet beträffar så kan och ska det betraktas som dynamiskt, det vill säga att det kan ändras med tiden, av vem som helst som har gått med i Wikipedia.

Wikipedia bygger på principen att användarna själva utvecklar innehållet, vilket ger både bredd och djup. Men det uppkommer förstås även meningsskiljaktigheter (olika betydelser eller uppfattnignar framgår ofta under ett uppslagsord, så länge det kan sägas finnas någon generell relevans för en redogörelse av detta). Man kan alltid gå tillbaka till tidigare verisoner i ett uppslagsords historik.

Vill du titta på uppslagsordet "ljuddesign" på Wikipedia.se? Klicka här.

Känn dig fri att bidra till ordets innebörd, beskrivning, bakgrund m.m. (Kräver att man går med som registrerad användare på Wikipedia.se samt att man följer de riktlinjer som finns för både innehåll och upplägg.)

Har du synpunkter på uppslagsordet "ljuddesign" på svenska Wikipedia, så dela gärna med dig här på bloggen genom att lämna en kommentar!

ÅF Ingemanssons bilaga om ljud i Dagens Industri

Min snälla pappa sparade ett exemplar av den fina bilagan till Dagens Industri om ljud: "Akustisk design & ljudkvalitet - en tidning om ljud och oljud", från ÅF Ingemansson. Han fick den med Dagens Industri i december.

Missade du den? Då kan du ladda ned den som PDF här (kommer).

Bild: lånad med tillstånd från Ingemansson.

Ljudsymposiet i Lund

Under semestern i Las Palmas i oktober fick jag en massa trevliga upplevelser. Men jag missade samtidigt en: Ljudsymposiet i Lund, som jag skrivit om tidigare.

Medverkade gjorde Björn Hellström, Eva Lahti, Catarina Dyrssen och Daniel Västfjäll. En introduktion i vad de skulle tala om kan du läsa här: "Vad är ljuddesign?"

Jag väntar på mer information om vad som hände under dagen, och hoppas kunna rapportera om det lite längre fram i vår.

Projekt med ljus i ljudtak

På Materialbibliotekets webbplats läste jag idag om ett företag som heter Fabrikat. Jag ramlade på några roliga projekt:

Utställningen EGO: " I utställningen arbetade vi med kontrasten av den mjuka textilien och den hårda keramiken och hur man kan inspireras om man byter ut materialen och dess användningsområden med varandra." Se bilder från utställningen och läs mer här.

Projektet QuietLight: "Projektet QuietLight handlar om att skapa magiska och funktionella innertak. Lysdioder integreras i olika ljusbärande material och traditionella akustikplattor är bäraren som får taken att lysa." Se bilder från utställningen och läs mer här.


Bild lånad från Fabrikats webbplats

Matljud på teve: Food Design

Såg ni det underhållande programmet om matdesign på svt häromdagen? En del av innehållet ägnades åt ljuden vi uppfattar när vi äter eller hanterar mat. Vackert foto också.

Om ni missade reprisen igår kväll, kan jag rekommendera att ni tittar på programmet via webben!

Se programmet Food Design här (öppnar svt:s videolänk).

Hur låter din hårddisk?

Har datorn börjat krångla och låter konstigt? Inte vet jag om det leder till några användbara insikter, men på datacent.com finns en hel uppsjö ljud från hårddiskar från olika tillverkare, med olika fel.

Lyssna på hårddiskar med olika fel här. (Klicka på playknapparna för att lyssna utan att lämna sidan)

Intresset stort för interaktiva ljudupplevelser

Vad hände under Audio Mostly-konferensen i Piteå? undrar vi som inte kunde komma dit.

På interaktiva institutets hemsida kan du läsa vad piteåtidningen skrev om ljudkonferensen Audio Mostly 2008. Snart kommer också mer info på Interactive Institutes hemsida.

Det är tredje gången i rad som konferensen anordnas, och enligt Katarina Delsing, vd för Interactive Institute, var anslutningen rekordstor: 54 deltagare från hela världen, samt ett tiotal studenter. Intresset för interaktiva ljudupplevelser ökar alltså!

Läs tidigare inlägg, från april.

Påverkar SL:s nya spärrar ljudbilden på stationerna?

Den 6 november läste jag i DN att SL ska sätta upp glasväggar på stationerna för att komma till rätta med plankningen som kostar mycket pengar.

Min första tanke var: hur kommer det här att påverka ljudbilden på stationerna?
Min andra tanke var: har man analyserat det här från SL:s sida?

Efter att ha pratat med fem olika personer, som inte hade någon direkt inblick i beslutet, så kom jag till Spärrexperten. För det första fick jag då klarhet i att SL INTE kommer att sätta upp glasväggar (som DN skrev). Det handlar om att byta ut själva spärrarna, ni vet de där stålpinnarna man föser runt när man dragit sitt kort i spärren. Även de modernare spärrarna i form av glasdörrar kommer att bytas till högre varianter. 180 centimeter höga kommer alltså de nya spärrdörrarna i glas att bli. Men Spärrvakten underströk att det inte handlar om några glasväggar, så där kan vi tydligen pusta ut.

Det framgick inte helt hur resten av konstruktionen skulle se ut. Men om jag förstod det hela rätt så kommer vissa delar vara staket i metall. På T-centralens södra uppgång, mot pendeltågen, håller arbetet med bytet tydligen på, så jag ska gå dit imorgon.

Innan jag kom fram till Spärrexperten pratade jag med en trevlig Arkitekt. Jag frågade honom lite om med vilken metod man kommer att utvärdera hur ljudbilden påverkas. Har han till exempel hört talas om Ingemanssons auraliseringsrum på Konstfack? Jo visst, det hade han, men summerade det så här:

"Det kommer att handla om en mycket mer pragmatisk metod, spärrarna ska nog helt enkelt upp, och sedan får man ta tag i de problem som uppstår om det behövs."

Vad kommer att hända när det sitter fler och högre glaspartier, särskilt i de stationer som är helkaklade från golv till tak? Kanske blir det ingen märkbar skillnad alls.

SÅklart finns det olika aspekter att beakta - vissa stationer är ju helt enkelt inte "mysiga" att hänga på i onödan, oavsett ljudbilden (Åkeshov till exempel). Men T-centralen har en tydligare kontakt med den kommersiella världen bredivd/utanför och kommer sannolikt hanteras som ett viktigare "väntrum".

Dämpning i byggnadsakustik kräver nya mätmetoder

Ny Teknik publicerar ännu en artikel om ljud (6 november 2008). Avhandlingen av Christoph Kling handlar inte bara om hur ljud beter sig och hur det sprider sig från rum till rum genom och längs väggar. Han visar också att i praktiken är inte ljudminskningen inte lika tillfredsställande som beräkningarna hade förutspått.

Utvecklar man istället nya mätmetoder för att fastställa hur ljudspridningen går till, kommer man att kunna placera ljudisoleringen på ett bättre och effektivare sätt, menar Christoph att en större del av ljudvågorna kan fångas i dämpningsmaterialet och förvandlas till värme.

Artikel i Ny Teknik om design av produktljud

"Det räcker inte att prata om ljud eller rita diagram över hur saker låter"..."Istället vill [Arne Nykänen] att ljud ska behandlas som all annan design".

Ny Teknik skriver om Arne Nykänens arbete i en artikel som publicerades den 29 oktober 2008. Passa på att lyssna på nio olika ljud från bilars fönsterhissar!

Pressmeddelande: design av ljud för produkter

I ett pressmeddelande som skickats ut från Luleå tekniska universitet, inför Arne Nykänens disputation den 21 oktober, beskrivs i stora drag avhandlingens innehåll och resultat.

Avhandlingens titel är "Methods for product sound design" och disputationen kommer att äga rum i F-huset vid Luleå tekniska universitet, klockan 10.00 den 21 oktober (2008).
Kopierat från pressmeddelandet (publicerat på http://www.forskning.se/):


"Ljud ger ett viktigt bidrag till vår uppfattning av en produkts kvalitet och identitet, något som har skapat ett behov att utveckla verktyg för produktljuddesign. I ett tidigt skede av produktutvecklings-processen börjar man ofta med att sätta ord på egenskaper man vill att en specifik produkt ska ha, till exempel att den ska låta varm, mjuk, kraftfull, sportig eller lyxig. Sådana rent verbala beskrivningar måste sedan översättas till fysiskt mätvara egenskaper.
De verbala beskrivningarna ger oftast en övergripande beskrivning av produktljudet, men för att kunna hantera deltaljerna krävs andra verktyg. Vid formgivning används skisser och visualiseringar – inom akustiken används facktermen auralisering som som är den ”ljudliga” motsvarigheten till synlig visualisering.
I doktorsavhandlingen Methods for product sound design med vilken Arne Nykänen disputerar den 21 oktober, föreslås att benämningen ljudskiss används för enkla auraliseringar, tänkta att användas i tidiga produktutvecklingsfaser. Genom att ta fram ljudskisser ökar möjligheterna att
tidigt lyssna till, diskutera, modifiera och välja ett målljud för en ny produkt.
...
Upplysningar: Arne Nykänen, tel. 0920-49 21 39, 070-203 88
25, arne.nykanen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel.
0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se "

Klicka här för att läsa Arne Nykänens avhandling som PDF.

Foto: Arne Nykänen